Inblick. Utblick. Ögonblick.

Som att vakna upp efter en dröm. Tillbaka i Bangui. Efter två veckors paus.
Vi packade bilen. Jag, Olivier och Fred. Körde tre dagar i sträck. Lerhål, floder, trasiga broar, stenar, gupp, hål och damm. Jag i himmelriket. Punkteringar, problem med bromsen, systematiska motorstopp. Ingenting kunde vara roligare.
Vi bodde i campen i en vecka. Gömde oss under en sovsäck på nätterna och lyssnade på hyenorna som skrattade på slätten utanför, fiskarna som slog i vattnet och ugglor som hoade. Tidiga frukostar med solen i ögonen bredvid floden. Små äventyr på dagarna. Långa samtal på klipporna. Myggbett på fötterna och loppbett på magen.

Jag tillbaka i Bangui. Med en längtan att släppa allt, bygga mig en liten hydda bredvid Siririfloden. En säng med en sovsäck, en tunna upphängd i ett träd som dusch, ett fönster utan glas mot floden och en eld som brinner. 
Idag känns min vardag långt borta från mig själv. Datorn som surrar, bilarna som åker förbi, telefonen som piper, avloppen som gurglar. Papper som ska skrivas och signeras, saker som ska köpas. Jag vill inte.
Jag vill sitta med fötterna i floden och titta på de små fiskarna som äter på mina naglar. Jag vill klia på myggbett och lukta så där som man luktar när man är ute i skogen. Jag vill se dagarna passera bredvid floden och jag vill sova i min sovsäck och lyssna på hyenorna som skrattar åt månen.

Jag är tillbaka. Utan hydda, flod, hyenor och myggbett. Jag kommer gilla det. Snart. Ge mig bara lite tid.