Inblick. Utblick. Ögonblick.

Snart dags för att ta en dusch, packa iordning handbagaget och sedan ta bilen till flygplatsen.

Är glad. Ledsen också för den delen. Och så tycker jag inte alls om att flyga. Men framförallt tycker jag inte om att säga hejdå. Trots att det följer mig hela tiden i livet. Man kan ju tycka att jag borde ha vant mig. Men jag tycker lika illa om det varje gång.

Idag har jag tänkt. Tänkt på att jag älskar. Så mycket. Detta med att åka från hem till hem. Att lämna en älskad plats för en annan lika älskad. Är en fantastik förmån. Det gäller bara att kunna hantera den.

Nu ska jag sluta svammla om saker som jag inte kan formulera. Nu ska jag säga ett långt hejdå. Och om en natt säga ett långt hej.

So long et à bientôt.