...

 

 

Imorse var det olidligt varmt.

Nu är himlen svart och det blixtrar. Jag är hemma efter en lång dag. Trött. Vill inget annat än att ta en dusch och lägga mig. Men himlen är svart och har svalt månen, gömt stjärnorna. Konturerna av Kongos kullar lyses upp av blixtrar som slingrar sig längs horisonten.

 

Vinden ökar i kraft och bananplantorna utanför mitt fönster ligger tryckta mot marken. Jag går ut på verandan och sätter mig. Ibland måste man. Ibland är världen för vacker för att man inte ska se den.

 

Droppar börjar slå mot plåttaket och blir till ett öronbedövande brus. Vinden som blåser bär med sig droppar in under taket och jag är snart genomblöt. Natten är svart förutom säkerhetsbelysningen runt området där jag bor. Vattnet blänker och förvandlar buskarna i mina rabatter till glänsande konturer av svart och silver. Jag ser dropparna som faller i ljuset av den elektriska belysningen och de spricker mot marken i små explosioner.

 

Floden ser ut som en gigantisk slingrande sliverorm i blixtrarnas kalla ljus och åskan dundrar, ekar mellan kullarna.  Luften vibrerar.

 

Livet är inte självklart. Man måste simma för att inte drunkna. Men jag har mjölksyra och är trött på att simma. Men just ikväll är världen vacker. Vitkatten gömmer sig under min bil och från mitt hår droppar regnvatten, mascaran rinner och svider i ögonen. Vissna löv som blåst in på min veranda krossas under mina fötter när jag går ut i regnet. Barfota fötter på det hårda gruset. Grumligt vatten som forsar mellan tårna och droppar som rinner längs armarna.  Regndropparna är stora, tunga och ljumma och smakar barndomsminnen. Ett spindelnät som vävts mellan hibiskusen och mitt fönster är fullt med droppar som blänker som guld i ljuset.

 

En kväll som denna är världen väldigt vacker. Trots mjölksyra.


Kommentarer
Postat av: Margaretha

Hej Charlotte, jag har åter igen varit ditt sällskap för en stund...jag följer med dig längs den dammiga och ibland regnblöta gatan. Dessa barn, dessa människor, detta liv som vävs in i varandra och inkluderar både det vackra och även det som är mindre vackert och tom det som verkar motbjudande. Men det är livet... Det tycks mig som om livet är mer verkligt och satt på sin spets i din del av världen. Här hos oss är allt så inbäddat och tillrättalagt, men också en del av den sk verkligheten...Tankarna vindlar både hit och dit. Var rädd om dig.

Stor kram

Margaretha

2010-03-07 @ 09:17:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0