Hoppets vind blåser...

Solen är vit på himlen. Skolgården av rött grus. Molnen, lätta och tunna, flyr ovanför oss. I luften, flyger flera hundratals fladdermöss. De häckar i trädet bortanför skolan.

 

På led står flickorna. I sina slita uniformer. De vackraste skorna har de tagit på sig och jag tittar på det svindlande myllret av smala vader och små fötter. Gympaskor, sandaler. Röda, vita, blåa, rosa, gula.
Pärlor av svett glänser i deras små pannor.

 

De har bjudit in till en timma med sång, dans, teater och dikter. En manifestation om fred. Jag kan inte låta bli att vara med trots att papper och anställda väntar på kontoret. Vissa stunder i livet får man bara inte missa.

 

Hon står mitt i solen. Alldeles ensam. Hon ser butter, nästan lite ilsken, ut. Rynkade ögonbryn och ett allvarligt veck på pannan. Hennes röst är klar, och når mig trots att hon står flera meter bort och trots fladdermössens tjattrande i den skållheta luften.

 

 

 

Vent de l’esperance dans le desert
(Salim Yasin, 7 ans, Ouganda)

Regardez ce que cela m’a fait

D’abords c’était mon père, puis ma mère

Tout deux s’en étaient allés pour des vacances

Pour des vacances sans retour

 

Je suis ici debout, seul au monde

Avec personne que je puisse appeler famille

Avec nul lieu que je puisse appeler chez moi

Je suis devenu un orphelin

Pourtant je suis encore très jeune

 

Et maintenant mon avenir est très incertain

Mais je pleure pour nous

Je pleure pour vous

Pleurez pour vous

Quoi tuez l’avenir

En crèant une génératin d’orphelins.

 

 

Hoppets vind i öknen
(Salim Yasin, 7 år,  i Uganda)

 

Se vad de har gjort

Först var det min far, sedan min mor

Båda försvann de på semester

En semester utan återvändo

 

Jag står här ensam i världen

Ingen finns som jag kan kalla familj

Ingenstans finns något jag kan kalla hem

Jag är föräldralös

Och ändå är jag bara ett barn

 

Om min framtid vet jag ingenting

Men jag gråter för oss

Jag gråter för er

Gråt för er

Ni som dödar framtiden

Med en föräldralös generation.

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0