Avenu Boganda


Brödpojkarna längs Avenu Boganda ropar mitt namn och jag köper en baguette fylld med mosad avokado. Charles - "min" brödpojke - vet hur jag vill ha det, han smular en Maggi (buljontärning) över avokadon och ler åt mig. De kycklinggula taxibilarna tutar och kryssar mellan folk och bilar som myllrar på gatan. En get kommer spankulerandes längs trottoaren.

Stadens rondeller och rabatter prunknar av grönskan som fullkomligt sväljer staden. Regnperioden är här. Ingenting i världen skulle kunna hejda den växtrkraft som får staden att förvandlas till en smärre djungel. Luftfuktigheten är 90% och ingenting är riktigt torrt. Små pölar av rödbrun lera skvalpar längs vägarna. Jag är på väg hem. Jag har köpt hemgjorda korvar från libanesbutiken med blå dörr. Vi ska grilla.

Stora mörka moln bågnar över mig. Droppar, stora som fullmogna bigaråer, börar falla. Små fyrverkerier av vatten när dropparna spricker mot mig hud. Med ens är allt blött. Mascaran rinner. Håret trasslar och krusar. Mina fötter kladdar i leran. En taxi kör förbi och dunsar ner i en böl bredvid mig. Hela min värld blir rödbrun. Det smakar lera. Min plastiga badsko går sönder , fastkladdad i leran. 
Jag är så glad över att vara tillbaka. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0