Skönheten och odjuret...
Mina fötter. Vissa av er undrar, varför det finns så många bilder på mina fötter.
Mina fötter är genuint fula. Så fula att de måste vara vackra. För eftersom det inte går att göra någonting åt mina fötter, och eftersom de är för stora för att gömmas i ett par skor så har jag bestämt mig för att de är de, mina fötter, är vackra. De är mina och speciella och mina fötter är lyckliga fötter.
Därav alla dessa bilder på mina fötter. Och när jag sitter på morgonen och skådar ner i min kaffekopp där puvlermjölken med möda blandas med det beska svarta vill jag tro att detta är en bit av min filosofi. Mitt sätt att se på detta som kallas livet. Fast. I ärlighetensnam namn är det nog att göra en höna av en fjäder - för riktigt så filosofik inställning har jag inte till livet. Men åtminstone till mina fötter!
Dina fötter är helt oförstörda av instängda vinterskor,obekväma tåsmala pumps och andra liknande pinoredskap som somliga i Sverige stoppar in sina stackar fötter i. Var glad för det!
Man skall vara glad åt fötter för de skall hänga med hela livet o föra dig ut på olika äventyr.
Bara fötter i en vitsippsbacke, vore det ngt???
Kram/Ingegerd
